Fifty-Fifty

Detta uttryck kan man tolka på flera sätt. Men det är inte så himla spännande som man kan tro. Jag har aldrig känt eller haft några kriser eller känt panik över att fylla jämna år. Jag har inte sett det som något stort och omvälvande i mitt liv för jag ska fylla 30, 40 eller som nyligen 50. Visst vill jag fira min födelsedag, men att dom där jämna talen skulle vara orsak till något stort rabalder har jag aldrig förstått. Jag har inte haft några ålderskriser direkt. Aldrig känt mej tvungen att göra saker för att känna mej yngre. Vid ett enda tillfälle innan jag skulle fylla 45, så for en panikkänsla genom kroppen. Ja nu är det snart närmare 50 än 40. Men det var inte mer än så.

Uttrycket fifty-fifty handlar såklart en del om att jag nyligen fyllt 50 år. Även min livs kärlek har också ganska nyligen fyllt 50. Ingen av oss är så mycket för stora fester och firanden. Och på något vis så kändes det som att det här med att fylla 50 mer vara förenat med ett helt annat lugn i vårt liv tillsammans. Göra de saker vi gillar, när vi vill. Njuta av livet idag. Vi är båda s.k. sjukpensionärer på grund av bland annat ADHD. Livet har varit tungt för oss båda på olika sätt. Men tillsammans så har vi en förståelse för varandra som jag inte trodde var möjlig. Några dagar efter min födelsedag så tittade jag på honom och sa: nu är vi fifty-fifty. Och han förstod precis vad jag menade.

2 reaktion på “Fifty-Fifty

Kommentera